Frassns

2010-10-14
21:59:54

Kung karl den 12:s hund hette Poppe
Då har man åter en gång lyckats besegra sjukdomen, precis som småbarn när de försöker lära sig cykla, det tar ett tag men till sist går det fint. Fast dedär med att liga på marken och lipa och ropa på mamma eller pappa kan jag väl ta bort från min lista. Visserligen har jag ropat på antingen mor eller far när jag varit törstig och när jag låg på min komabädd hämtades det en tillbringare med vatten till min säng, sen blev jag frisk. Tyvär e ja lika konstig ännu som jag alltid varit, buhu å suck å tvi å bröd åt folket.

Nåja, som den flitiga studerande har jag omvänts till en seg liten sork. Optimistisk som man var kom man med gott humör till det fina universitetet för att kavla upp ärmarna och ge sig in i kunskapsflödet igen. Men då dam det en syndaflod ner på mitt bord med massa uppgifter som jag missat när jag varit sjuk. Till och med Platon skulle ha gråtit en skvätt vid min sida av medömkan, ty våra sinnen är opålitliga, vi skall lära oss att se idévärlden för att uppnå kunskap. Något sånt svamlade han om en gång i sin ungdom, eller var det på bänken för penisionärer eller gubbdagis vid shell?

Ganska lustigt när jag tänker efter, jag skall på kontroll imorgon för att se att allting är kontroll genom att ta crp (hide lill ful som di pickar i fingri me) för att se att allting är i skick, ja e i skick. I måndas låg jag typ över halva skrivbordet och svetten rann och jag var likblek, imorgon lär jag väl se lite bättre ut.

Anna e på båten hem nu, Essi bananbåt. Den går sakta för den gamla svettiga Evinruden går inte så hårt mera.

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: